USA - det transatlantiska handels- och investeringspartnerskapsavtalet (TTIP)

I juli 2013 startade EU och USA förhandlingar om ett frihandelsavtal, ett  transatlantiskt handels- och investeringspartnerskapsavtal (Transatlantic Trade and Investment Partnership, TTIP). Målsättningen med TTIP är att öka handeln och investeringarna mellan EU och USA. Avtalet väntas leda till ökat marknadstillträde, större regulativ samstämmighet och även bana väg för globala standarder.

Det är Europeiska kommissionen som med ett förhandlingsmandat från de europeiska medlemsstaterna förhandlar om detta avtal.

Bakgrund

EU och USA har sedan länge goda handelsrelationer och en djup ekonomisk integration.

Under 2011 kom EU och USA överens om att etablera ett transatlantiskt samarbetsforum och en arbetsgrupp tillsattes. Den skulle hitta strategier och åtgärder för att öka handel och investeringar och därmed främja jobb, ekonomisk tillväxt och internationell konkurrenskraft. I sin slutrapport från februari 2013 rekommenderade arbetsgruppens ledare på båda sidor om Atlanten att inleda förhandlingar om ett djupt och omfattande frihandelsavtal. Länk till slutrapporten finns nedan.

Eftersom EU-kommissionen förhandlar frihandelsavtalen åt EU, krävs ett förhandlingsmandat från EU:s medlemsstater. Den 14 juni 2013 antogs förhandlingsmandatet om ett transatlantiskt handels- och investeringspartnerskapsavtal (TTIP) genom ett beslut i Rådet för utrikesfrågor. Därmed har EU-kommissionen nu ett formellt mandat att inleda förhandlingar om ett frihandelsavtal mellan EU och USA.

Varför är TTIP viktigt?

USA är EU:s viktigaste handelspartner och tvärtom. Tillsammans står EU och USA för cirka hälften av världens BNP och för en tredjedel av de globala handelsflödena. Varje dag handlas varor och tjänster över Atlanten för nästan två miljarder euro.

Under 2014 exporterade Sverige varor till USA till ett värde av knappt 76 miljarder kronor och importerade varor från USA för drygt 28 miljarder kronor. Sett till dessa siffror är USA Sveriges sjätte största exportmarknad. När det gäller importen är USA Sveriges tredje största leverantör utanför EU:s inre marknad (hit hör även Norge).

Mätt i förädlingsvärde, det vill säga det exportvärde som skapas i Sverige och som konsumeras utomlands, är USA det största mottagarlandet av svensk export. Under 2008 tog USA emot 12 procent av Sveriges exporterade förädlingsvärde. Mätt i förädlingsvärde spelar också tjänsterna en dominerande roll i Sveriges handel med USA. Under 2008 var till exempel andelen tjänster i Sveriges export till USA 62 procent.

Hur ser tidsramen ut för förhandlingarna?

Den första förhandlingsrundan ägde rum i juli 2013 i Washington DC. Därefter har det hållits ytterligare tretton förhandlingsrundor omväxlande i Bryssel och USA. Målsättningen för 2016 är att ha förhandlingsrundor med jämna mellanrum och att nå framsteg inom så många förhandlingsområden som möjligt.

Vad kommer avtalet att innehålla?

Vad det slutliga avtalet kommer att innehålla går inte att säga förrän avtalet har förhandlats. Den information som EU-kommissionen tillkännagett angående förhandlingsmandatet ger en indikation om vad som förväntas förhandlas och därmed vad som eventuellt kan komma att inkluderas i avtalet.

Ambitionen är att avtalet ska vara brett, djupt och omfattande (se EU-kommissionens mandat, länk till höger). TTIP väntas behandla bland annat tullar, tjänster, offentlig upphandling, icke-tariffära handelshinder inklusive regler och standarder samt ömsesidigt erkännande. Mer information om vad avtalet kan komma att innehålla finns på EU-kommissionens webbsida om TTIP (se länk till höger).

Vad kommer konsekvenserna av avtalet bli?

Det finns flera studier som har försökt uppskatta effekterna av ett frihandelsavtal mellan EU och USA. Tullsatserna mellan de båda aktörerna är redan idag låga, i snitt under tre procent enligt EU-kommissionen. Därför bör de största vinsterna göras genom minskning av de hinder som inte utgörs av tullar, så kallade icke-tariffära handelshinder (se till exempel Kommerskollegiums studie, länk till höger). Genom att ta bort hinder som bland annat beror på skillnader i standarder och regler (som tekniska föreskrifter eller hälsokrav) och genom att upprätta ömsesidigt erkännande och öppna upp för offentlig upphandling finns goda möjligheter till handelsvinster.

EU-kommissionen uppskattar i en studie (se länk till höger) att ett ambitiöst och omfattande transatlantiskt handel- och investeringspartnerskap kan leda till betydliga ekonomiska vinster. När avtalet är helt i kraft kan vinsterna för EU vara motsvarande 119 miljarder euro per år och för USA 95 miljarder euro. 

 

Kommerskollegium, Box 6803, 113 86 Stockholm.
Besöksadress: Drottninggatan 89.
Tel: 08-690 48 00     Fax: 08-30 67 59

E-post: kommersk...@kommers.se

Om Cookies 

Följ oss

   Prenumerera

  RSS

Twitter