De fyra friheterna – basen i den inre marknaden

EU:s 27 medlemsländer samt EES-länderna Norge, Island och Liechtenstein utgör tillsammans EU:s inre marknad. På den inre marknaden finns cirka 500 miljoner konsumenter och omkring 20 miljoner företag. Mellan de 30 länderna ska varor, tjänster, personer och kapital kunna röra sig utan att hindras av tullar, avgifter, diskriminering eller nationella krav.

Den fria rörligheten på den inre marknaden leder bland annat till ökad handel, fler gränsöverskridande investeringar, stordriftfördelar, större utbud, rörlig arbetskraft och ökad konkurrenskraft för europeiska företag. Med en väl fungerande inre marknad skapas därför förutsättningar för ökad tillväxt, sysselsättning och välfärd.

Fri rörlighet för varor

För många varor har det tagits fram gemensamma regler så att kraven är desamma i alla medlemsländer. Dessutom är alla tullar och andra gränsformaliteter avskaffade inom EU. Alla krav som en vara måste uppfylla är dock inte gemensamma inom EU. För vissa varor har medlemsländerna därför egna nationella regleringar. Dessa måste enligt de grundläggande kraven i fördraget ha som syfte att skydda exempelvis miljö, hälsa och säkerhet. Kraven måste även vara nödvändiga, proportionerliga och så lite handelshindrande som möjligt.

Fri rörlighet för tjänster

Precis som för varor är grundprincipen att tjänster ska få röra sig fritt inom EU. Ett medlemsland får därför normalt sett inte hindra ett företag från att sälja en tjänst om företaget har tillstånd att sälja tjänsten i hemlandet. Jämfört med vad som gäller för varuhandeln finns det få EU-gemensamma regler för enskilda tjänstesektorer. Istället har EU valt att anta ett generellt tjänstedirektiv som reglerar närmare 70 procent av den privata tjänstesektorn.

Fri rörlighet för personer

Den fria rörligheten för personer handlar om EU-medborgares rätt att resa till och stanna i ett annat EU-land för att arbeta, studera, söka jobb, starta egen verksamhet eller leva där som pensionär. Grundprincipen är att EU-medborgare ska ha rätt till samma förmåner som värdlandets medborgare. Det gäller till exempel anställning, lön, arbetsvillkor samt sociala och skattemässiga förmåner. En medborgare i ett EU-land får alltså inte diskrimineras i andra EU-länder på grund av sin nationalitet.

Fri rörlighet för kapital

EU-fördraget garanterar att kapital ska kunna röra sig fritt inom unionen. Mer konkret innebär detta att EU-medborgare och företag utan hinder ska kunna utföra betalningar eller överföra kapital för investering till andra medlemsstater. Den fria rörligheten för kapital är en viktig förutsättning för att övriga friheter kan utnyttjas till fullo.