Kommerskollegium har med anledning av att Nafta omförhandlas gjort en kartläggning av avtalets innehåll, de frågor som kan komma att behandlas under förhandlingarna, samt hur svenska företag med produktion i Mexiko och som handlar med USA kan komma att påverkas av omförhandlingen. 

I den här rapporten analyserar Kommerskollegium vad WTO:s nya avtal om handelsprocedurer innebär på SPS-området för de myndigheter som arbetar med skyddet av människors, djur och växters liv och hälsa.

I Solvits årsrapport presenteras olika typer av ärenden som handlagts inom nätverket under 2016.

Nu finns en uppdaterad version av skriften Varför handlar vi med omvärlden? Den beskriver på ett lättillgängligt sätt varför länder handlar med varandra och hur den internationella handeln ser ut idag. Genom publikationen vill Kommerskollegium också förklara varför handelsfrågorna är så viktiga för oss alla. Materialet är i första hand anpassat för gymnasieskolan.

Klassuppsättningar av detta material går att beställa via Utbudet.

Nationella tekniska föreskrifter för varor och e-tjänster orsakar inte sällan hinder mot den fria rörligheten för varor och tjänster. EU har försökt motverka detta genom att inrätta ett europeiskt remissförfarande genom anmälningsdirektivet.

Kommerskollegium har av regeringen fått i uppdrag att göra en fördjupad analys av vissa delar av frihandelsavtalet mellan EU och Kanada (Comprehensive Economic and Trade Agreement), kort CETA. Analysen omfattar bestämmelserna om investeringsskydd och domstolslösningen, offentlig upphandling, miljö- och hälsorelaterade frågor och tjänstehandel samt forumet för regleringssamarbete.

Uppdraget är en uppföljning av ett tidigare regeringsuppdrag till kollegiet i juli 2016 att analysera CETA:s eventuella effekter på miljön, människors och djurs hälsa samt demokratiskt beslutsfattande.

I uppdraget ingick att belysa och definiera vilka risker som finns när det gäller bestämmelserna om investeringsskydd och domstolslösningens effekter på svensk lagstiftning, svenskt policyutrymme och svenska skyddsnivåer. Kollegiet har analyserat möjligheten att utan krav på kompensation från investerare införa strikt lagstiftning om förnybar energi, natur- och miljöhänsyn vid gruvverksamhet, kemikalier, integritetsfrågor och djurskydd. Kollegiet har även analyserat möjligheterna att införa eller bevara monopol eller allmännyttiga företag.

Det finns även en engelsk sammanfattning av utredningen:
Analysis of the free trade agreement between the EU, its member states and Canada (CETA) – an assignment by the Swedish government

I september 2016 fick Kommerskollegium ett uppdrag av regeringen att analysera och lämna alternativ till hur handel med tjänster mellan EU och Storbritannien kan regleras vid ett brittiskt utträde ur EU och dess inre marknad. I uppdraget ingår även att analysera och lämna alternativ till hur tull- och handelsprocedurer för handel med varor mellan EU och Storbritannien kan regleras vid ett brittiskt utträde ur EU.

Som utgångspunkt för analysen har kollegiet valt att ta med avsnitt som översiktligt beskriver vilka regelverk som styr handeln idag. Genom att utgå från avtal som EU slutit med andra länder har vi sedan belyst hur dagens situation kommer att förändras om handelsrelationen med Storbritannien skulle komma att regleras på ett liknande sätt.

Det finns även en engelsk sammanfattning av utredningen:
Brexit – Options for a future regulatory framework for trade in services and customs and trade procedures between the EU and the UK 

Den här fallstudien beskriver hur svenska myndigheter arbetade med ett specifikt fall där ett litet företag fick svårigheter i samband med direktimport av snittblommor från Etiopien till Sverige. Studien beskriver dialogen mellan myndigheter och mellan myndigheter och aktörer från den privata sektorn och hur en kartläggning användes för att underlätta för företaget.

Handel med växter innebär särskilda risker för att införa och sprida växtskadegörare. Skyddsåtgärder för att minimera fytosanitära risker är därför viktiga. Fytosanitära inspektioner sker i en kedja av aktiviteter vid gränserna, såsom tulldeklaration, hantering av avgifter osv. Komplexiteten i den kedjan innebär utmaningar för både affärsidkare och myndigheter.

Den inre marknaden är baserad på den fria rörligheten för varor, tjänster, personer och kapital. Dessa fyra friheter infördes i Romfördraget redan 1957, långt innan framväxten av dagens digitala ekonomi. Idag är samhället i allt större grad beroende av möjligheten att kunna behandla och överföra data. Nästan alla transaktioner inbegriper överföring av data vid något tillfälle och ekonomin är beroende av ett välfungerande och fritt flöde av data.

Samtidigt har EU-lagstiftaren vidtagit åtgärder som hämmar det flödet. Det finns därför anledning att diskutera om den fria rörligheten för data behöver ett starkare skydd och därmed bör uppgraderas till en femte frihet.

Genom att EU-medlemsstaterna brister i efterlevnaden av inremarknadsrätten undermineras EU:s trovärdighet och handlingsförmåga. Detta skapar problem för personer och företag och hindrar den inre marknaden att nå sin fulla potential. Vi analyserar i denna rapport varför regelefterlevnadsunderskottet uppstår på EU- och på nationell nivå.