kontrollrum-industri.jpg

Oroande protektionistisk utveckling efter Trumps beslut

2018-04-03

USA:s stål- och aluminiumtullar kan leda till fler protektionistiska åtgärder som i sin tur påverkar världshandeln negativt. Ett exempel är att Sydkorea begränsar sin stålexport till USA. Redan för två år sedan varnade Kommerskollegium för ökad protektionism, en varning som nu har fått förnyad aktualitet.

När finanskrisen slog mot den globala ekonomin 2008, kom de 20 rikaste ekonomierna i världen (G20) överens om att förkasta protektionism och att inte införa nya handelshinder. Det åtagandet har dock inte respekterats.

USA:s beslut om stål- och aluminiumtullar på 25 respektive 10 procent är den politiskt viktigaste händelsen av protektionistisk natur sedan 2008. Redan för två år sedan varnade kollegiet för protektionistiska tendenser:

- Vi konstaterade i en utredning att det fanns en risk för ökad protektionism. Men även om vi redan då uppmärksammade att dåvarande presidentkandidaten Donald Trump i en intervju föreslog tullar mot Kina på 45 procent, såg vi främst risken i annan protektionism än tullar, säger Per Altenberg, expert på ekonomisk analys på Kommerskollegium och författare till rapporten.

Kommerskollegiums utredare Per Altenberg

Det gällde risken för så kallade icke-tariffära handelshinder, det vill säga andra åtgärder än tullar. Det kan röra sig om krav på lokalt innehåll i produkter, subventioner, frivilliga exportbegränsningar eller diskriminering av utländska företag vid offentlig upphandling.

- Idag kan jag konstatera att vi inte längre bara pratar en risk. Protektionismen har fortsatt att öka under de senaste två åren, och USA sticker ut i det här avseendet, även bortom det aktuella beslutet om stål- och aluminiumtullar, säger Per Altenberg.

Andra länder som också har gått i mer protektionistisk riktning under senare år är Indien och Ryssland. Där handlar det till exempel om ökade skattesubventioner för tjänsteexport (Indien) eller beslut om att köpa in skolbussar och ambulanser från enbart inhemska leverantörer (Ryssland). Även Kina använder sig av olika former av exportstöd som snedvrider handeln.

Protektionism är till sin natur diskriminerande mot utländska kommersiella aktörer och har negativa effekter på handeln, enligt Per Altenberg:

- Det drabbar människor direkt när importerade konsumentprodukter blir dyrare. Något som ofta slår hårdast mot den fattigaste delen av befolkningen. Företag påverkas av att insatsvaror i deras produktion blir dyrare så att de får svårare att konkurrera. Men den kanske största negativa konsekvensen är att osäkerheten ökar så att företag – stora som små – får svårt att planera sin verksamhet över tid, säger Per Altenberg.

Generellt sett är tullarna på stål och stålprodukter låga i världen. När USA nu har beslutat att införa 25-procentiga tullar på stål och 10-procentiga på aluminium hänvisar man till nationell säkerhet, ett motiv som starkt ifrågasätts av EU och andra WTO-länder.

Länder som drabbas av åtgärden har möjlighet att anmäla händelsen för tvistlösning i WTO. Exakt hur olika länder väljer att gå vidare i WTO är ännu oklart.

- Men det finns en klar oro för vad som kan hända nu när USA genomför de här åtgärderna. Risken är att det blir en Pandoras ask om länder börjar se nationell säkerhet som ett accepterat kryphål för protektionistiska åtgärder, säger Per Altenberg.

- En annan farhåga är att vi får tillbaka handelshinder som WTO-medlemmarna har beslutat att ta bort. Sydkorea rapporteras exempelvis ha kommit överens med USA om att begränsa sin export av stål till USA, något som även det strider mot WTO:s regelverk.

Mer information

Kontakt

Per Altenberg, Kommerskollegium
Tel: 08-690 49 26
E-post: per.alt...@kommers.se

Till nyhetsarkivet

Kommerskollegium, Box 6803, 113 86 Stockholm.
Besöksadress: Drottninggatan 89.
Tel: 08-690 48 00     Fax: 08-30 67 59

E-post: kommersk...@kommers.se

Om Cookies