Fritz Steneberg är jurist och arbetar som utredare på enheten för inre marknaden och tekniska regler på Kommerskollegium. Från och med den 28 december 2009 har Fritz ett nytt uppdrag på kollegiet, nämligen som samordnare för den manuella servicefunktion som Sverige valt att knyta till den elektroniska kontaktpunkten för tjänster som ligger införlivad i portalen Verksamt.se
Förutom kontaktpunkten arbetar Fritz bland annat med administrativt samarbete inom EU och IMI (Internal Market Information System).

Hej Fritz,
tjänstedirektivet? Vad innebär det egentligen?

Syftet med direktivet är att ta bort de rättsliga och administrativa hinder som tidigare funnits på den inre marknaden för de företag som erbjuder eller använder sig av tjänster inom EU. Att förenkla deras vardag helt enkelt och göra det lättare att handla med tjänster.

Vad har kontaktpunkten för tjänster för roll?

Uppgiften är att i ge all relevant information i ämnet på en webbplats och på så sätt underlätta för företagare som säljer eller använder sig av tjänster. Kontaktpunkterna i medlemsstaterna utgör dessutom ett nätverk vilket kommer att underlätta informationsutbytet ytterligare. Tanken är att du bara ska behöva vända dig till ett ställe för att få reda på den information du behöver veta för att bedriva verksamhet i ett annat EU-land och slippa att själv jaga runt och försöka lista ut vilka myndigheter du kan tänkas behöva kontakta. Här kan du exempelvis söka de tillstånd du behöver och ta reda på både vilka skyldigheter – och rättigheter - du har som företagare i ett annat EU-land. Under våren kommer alla nationella kontaktpunkter att samlas på en speciell plats på Kommissionens hemsida, men det är inte riktigt klart ännu.

Men vad har den bemannade servicefunktionen på Kommerskollegium för roll då?

Servicefunktionen uppgift är att vara ett stöd för de besökare på Verksamt.se som inte riktigt hittar det de söker eller har svårt att tolka den information som ges där. Sverige har valt den här lösningen med en kompletterande manuell servicefunktion som fungerar som en sorts ”help desk” för den elektroniska kontaktpunkten, men det är egentligen inte obligatoriskt att ha en sådan. Vi ser det som vår främsta uppgift att i möjligaste mån lotsa frågeställaren in på Verksamt.se igen och se till att de får den information de behöver. Det är i dagsläget omöjligt att uppskatta hur många som kommer att vända sig till oss men för närvarande är vi tre personer som kommer att turas om att svara i telefon och det går att ringa oss alla vardagar.

Förhoppningen är dock att Verksamt.se ska vara så pass pedagogisk och enkel att förstå sig på så att man inte ska behöva vända sig till oss. Men hittar du något som inte fungerar eller har förslag på förbättringar får du gärna vända dig till oss med dina synpunkter. Kommerskollegium har nämligen ett särskilt uppdrag från regeringen att följa upp och se till så att tjänstedirektivet och den elektroniska kontaktpunkten verkligen fungerar.

Kan du ge något exempel på vem som kan få hjälp av kontaktpunkten för tjänster?

Om du exempelvis är en tysk hantverkare och vill starta firma i Småland eller en finsk resturangägare som vill öppna en ny pizzeria i Linköping eller en arkitektfirma från Italien som vill starta en filial i Malmö. En konsultbyrå som vill öppna ett dotterbolag i Umeå. Ja det finns hur många exempel som helst!

Tack Fritz och lycka till!

Tack, det ska bli riktigt spännande och se vilken effekt de här regelförenklingarna får för tjänstesektorn!

Besök den svenska kontaktpunkten här på verksamt.se

Kontaktpunkten kan även nås även via Sverigeportalen www.sweden.se

Läs EU:s tjänstedirektiv (2006/123/EG) här

Läs lagen om tjänster på den inre marknaden här

Läs förordningen om tjänster på den inre marknaden här

Läs mer om tjänstedirektivet på regeringens webbplats här

Läs mer om tjänstedirektivet på Tillväxtverkets webbplats här