Regionala handelsavtal med utvecklingsländer kan bidra till positiv utveckling

2009-03-19

Regionala handelsavtal mellan EU och utvecklingsländerna i Afrika, Västindien och Stilla havet kan, om de utformas väl, bidra till en positiv utveckling av handel, investeringar och tillväxt i de berörda utvecklingsländerna. Detta visar en utredning som Kommerskollegium nyligen slutfört som fokuserar på effekterna av så kallade Ekonomiska Partnerskapsavtal (EPA).

Utredningen belyser tänkbara effekter på kort och på lång sikt utifrån relevant forskning. Den riktar in sig på att identifiera faktorer som är avgörande för att uppfylla utvecklingspotentialen i avtalen. Som expertmyndighet för handelspolitik och utrikeshandel arbetar Kommerskollegium för att EPA ska skapa bästa möjliga förutsättningar för att de så kallade AVS-länderna ska kunna dra nytta av internationell handel.

Förhandlingarna om EPA har pågått sedan början av 2000-talet. De syftar till att införa ömsesidiga, regionala handelsavtal istället för de särskilda tullförmåner som AVS-länderna under en längre tid har erbjudits av EU. Utgångspunkten för förhandlingarna är de övergripande målen om fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling i Cotonouavtalet. Förhandlingarna har sedan mitten av 2008 gått in i ett nytt skede, där fokus ligger på att ersätta de tillfälliga lösningar som togs fram i slutet av 2007.

Den aktuella utredningen visar att de omedelbara välfärdseffekterna av avtalen kan vara både positiva och negativa. Effekterna varierar mellan länder och regioner, men förväntas generellt vara begränsade. De stora vinsterna finns istället att hämta i de dynamiska välfärdseffekter som EPA kan ge upphov till. Dessa dynamiska effekter kan till exempel handla om ökade investeringar, ökad konkurrens, förbättrad produktivitet och andra tillväxtfrämjande effekter som en ökad integrering av marknader medför, såväl regionalt som globalt.

Förutsättningarna för att realisera de dynamiska vinsterna varierar dock mellan olika länder och regioner. Kommerskollegiums utredning har särskilt studerat förutsättningarna i de afrikanska AVS-länderna. Vad vi har sett är att dessa länder i många fall saknar den stödjande miljö med regelverk, institutioner och infrastruktur som är nödvändig för att förverkliga de dynamiska vinsterna. Här har dock EPA en möjlighet att bidra till att utveckla denna stödjande miljö. Detta kan ske dels genom de åtaganden som görs i själva avtalen och dels genom det utvecklingssamarbete som kopplas till dessa avtal.

Exempel på stödjande miljö som är nödvändig för att avtalen ska generera effektivitetsvinster och ett ökat utbud av varor och tjänster är en fungerande konkurrenspolitik. Empiriska studier visar att utvecklingsländer som saknar en konkurrenspolitik riskerar att drabbas särskilt hårt av konkurrensbegränsande beteenden från såväl multinationella som regionala företag. Många av dessa konkurrensbegränsande beteenden drabbar fattiga konsumenter och bönder. Ett annat område där EPA aktivt kan påverka utvecklingen i positiv riktning är handelsprocedurer, såsom exempelvis att motverka tidsfördröjningar vid gränspassager. EPA kan även användas som ett verktyg för att driva utvecklingen framåt inom centrala exportrelaterade tjänster, som exempelvis transport- och telekomtjänster.

Frågor om utredningen besvaras av Anna Graneli
Tel: 08-690 48 72, E-post:

Läs hela utredningen här